Daniel ForslundVård över gränserna – redan 2009?
Redan hösten 2009, när Sverige är EU:s ordförandeland, kan rätten till gränslös vård klubbas igenom.
Men frågan har politisk sprängkraft. Och behovet av nya, kostsamma IT-lösningar gör den inte mindre laddad.
Patientrörlighetsdirektivet, som nu i december diskuteras av EU:s hälsoministrar, ska upp i EU-parlamentet till våren. Beslut kan tas under Sveriges ordförandeskap hösten 2009.
Men det råder, milt sagt, ingen politisk konsensus kring förslaget. Vissa ser det som hot mot sjukvårdssystemet, att det ställs för stora krav på vårdgivare, att det blir svårt att beräkna kostnaderna för en gränslös vård.
– Det är en svår förhandlingsprocess och det finns en risk för att vi i slutändan kommer att se ett något urvattnat förslag, misstänker Daniel Forslund, departementssekreterare på Socialdepartementet.
Rätt till vård utomlands
Direktivets huvudregel är att medborgare i ett EU-land har rätt till ersättning för vård i ett annat EU-land. En förutsättning är att vården, om den sökts i hemlandet, skulle ersatts av offentliga medel.
Kommissionens förslag, som det ligger, erbjuder också vissa ”säkerhetsventiler” för medlemsländerna:
De får möjlighet att säga stopp om ett utflöde av patienter hotar underminera den finansiella balansen, om god hälso- och sjukvård för alla hotas eller om den medicinska kompetensen hotas.
En stötesten kan bli den informationsskyldighet som åläggs medlemsländerna. Det handlar bl a om nationella kontaktpunkter, som ska informera patienter och hävda deras rättigheter.
Informationsplikten hänger nära samman med behovet av webbtjänster och digitala infrastrukturer. Börjar patienter strömma över gränserna blir behovet akut.
Problemet är att IT-mognaden är högst varierad bland de 27 EU-länderna. Investeringsbehoven är på sina håll stora. Samtidigt har lågkonjunkturen en hämmande effekt.
Direktivet ställer i och för sig inga krav på vilken nivå e-tjänsterna ska ligga. Det ligger mer i medlemsländernas eget intresse att hitta säkra, smidiga lösningar.
Bryter ny mark – varje dag!
Vid sidan av direktivet har EU redan antagit två förslag som gäller interoperabilitet mellan elektroniska journalsystem samt telemedicintjänster. I båda fallen handlar det om rekommendationer. Alltså inte samma starka ställning som direktivet, som blir lag.
– Men de tre stödjer varandra, menar Daniel Forslund, som själv är ordförande i den svenska styrgruppen för EU-projektet epSOS, smart open services, som arbetar med praktiska och tekniska förutsättningar för att underlätta patientrörligheten.
– Det handlar om en konkret samverkan, där vi nu går från ord till handling, från strategier till tjänster. Man kan säga vårt arbete bereder vägen för direktivet. Det känns som vi bryter ny mark varje dag!
I ett Europa där alltfler semestrar, studerar och arbetar i andra länder växer hela tiden behovet av att snabbt få fram medicinska patientdata.
– Primärt handlar det om vårdens interna behov av att utbyta journaler, läkemedelslistor, recept, etc, menar Daniel Forslund.
– Åkte du i diket under semestern i Spanien ska din läkare på vårdcentralen i Täby kunna se vilka mediciner du fått.
Nya affärsmöjligheter
Nu ligger, som sagt, vissa EU-länder långt efter andra i IT-mognad. Medan bl a Danmark, Holland och Sverige praktiskt taget har digitaliserat all journalföring finns det länder i forna Östeuropa som har under tio procent elektroniska journaler.
– Tittar vi på e-recept är också mognadsgraden väldigt olika: medan vi i Sverige hanterar 30 miljoner e-recept per år är våra grannländer Norge och Finland i en helt annan fas, med ett hundratal e-recept per år.
Informationskraven i patientrörlighetsdirektivet innebär också att vårdgivare i högre grad kan informera, t ex på webben, om den vård som står till buds.
– Det lär bli vanligare med direkt marknadsföring från sjukhus och specialistkliniker. Både privata och offentliga, tror Daniel Forslund.
Mer av ”kom till oss”, alltså. Att upptagningsområdet inte längre är den egna regionen, inte ens det egna landet, utan hela Europa öppnar givetvis nya och spännande affärsmöjligheter.