"Som att flyga utan checklistor och autopilot"
– Hur många skulle sätta sig i ett flygplan idag om man visste att piloten saknade både checklistor och autopilot?
Frågan ställs av Patrik Georgii-Hemming, läkare vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Det är så han uppfattar bristen på kliniska beslutstöd i vården.
Patrik Georgii-Hemming, som även har en magisterexamen i datalogi, har ett forskningssamarbete med Cambio Healthcare Systems kring kliniska beslutsstöd.
Cambio, som är speaker partner på Vitalis, har med Cambio COSMIC tagit fram ett vårdinformationssysttem för både patientadministration och kliniskt vårdstöd som idag används i ett flertal landsting, på privatkliniker och i kommunal äldreomsorg.
Får leta i bokhyllan
Totalt sett råder fortfarande brist på adekvata och effektiva kliniska beslutstöd.
– Ofta finns lokala vårdprogram, på papper. Eller så får man leta på internet eller i bokhyllan efter handledning och referenslitteratur, säger Patrik Georgii-Hemming.
På Vitalis tar han upp problemet och möjliga lösningar ur en läkares perspektiv.
– Vad jag skulle vilja se är ett beslutstöd integrerat i journalsystemet, säger han.
– Får jag till exempel in en patient med ont i bröstet och jag ställer diagnosen hjärtinfarkt slår jag, liksom alla andra läkare, in en diagnoskod. Den koden borde ha en automatisk koppling till ett vårdprogram med tydliga aktiviteter som borde vidtas.
På så sätt, menar han, skulle man underlätta för en verklig evidensbaserad vård, som tar hänsyn till de senaste vetenskapliga resultaten.
Orsak till felbehandlingar
Det skulle få stor betydelse, enligt Patrik, inte minst ur effektivitetssynpunkt.
– När jag jobbar som jourläkare förväntas jag hålla reda på allt om alla patienter, hur stressigt det än är. Det ska tas labprover på en patient, en annan ska till röntgen. En ny patient väntar.
– När jag går av mitt pass finns all patientrelaterad information dokumenterad i IT-stödet men problemet är att efterföljande läkare har svårt att se var i behandlingsprogrammet patienterna befinner sig.
Patienter kan bli felbehandlade eller bli liggande kvar i sjukhussängen onödigt länge och kostar årligen sjukvården enorma summor.
Rätt vård i rätt tid
Och det är just den ökade patientsäkerheten som är Patriks främsta argument för en utveckling av de kliniska beslutstöden. Det är här liknelsen med piloten kommer in.
– Till skillnad från piloten förväntas jag som läkare ha total koll på mina egna checklistor. Utan effektiva stödsystem, utan skyddsnät.
– Skriver jag ut ett läkemedel så är det mitt ansvar att patienten inte drabbas av biverkningar, trots att jag kanske inte har tillgång till all relevant information.
Egentligen, menar han, handlar det om något så självklart som att ge patienten rätt vård i rätt tid. Om det ska fungera så hänger idag alltför mycket på den enskilde läkarens kompetens eller ihärdighet att leta upp information.
– Framtidens IT-stöd måste ge läkaren adekvat stöd i både planerande och genomförande av vård, menar Patrik.
– Detta stöd måste vara evidensbaserat för att kunna öka patientsäkerheten och effektiviteten.